Part 13

Inlägg nr 2 för dagen ^w^
Den blev lite kortare än vad jag hade velat att den skulle vara, men det kändes som om jag bara skulle förstöra genom att försöka få den längre, så ni få la nöja er ;)
I morgon är det måndag igen, vilket betyder arbete, vilket betyder att det inte finns någon möjlighet för mig att sitta vid datan på dagen.. Men, har nog tid att fundera på nästa del ett tag i mrgn också, så, om jag har tur, har jag en färdig del 14 (omg, azum :D) att skriva ned på kvällen :)
Jedhugs, glöm inte kommentaren ;P<3

Btw, jag ångrar så att jag inte gjorde titeln på engelska, jag kommer inte att kunna använda "Utan DIg" över huvud taget -.-'




UTAN DIG del 13




”Edward? What did they do to you?” John stod åter pressad mot glasrutan i den vita drömmen och blickade skräckslaget på honom. Edward sänkte blicken, klarade inte av att möta broderns ögon. Till skillnad från när han somnat hade han inte ont i hela kroppen, men av Johns ansiktsuttryck att döma såg han lika hemsk ut. Han förde försiktigt högerhanden till ansiktet, rörde vid det svullna, blå ögat, den spruckna läppen, skrapsåren.

I couldn’t tell them what they wanted to hear, that’s it, who cares.”

Han kunde se tårarna i sin brors ögon, tänkte tillbaka på då han själv funnit John i nästan samma skick, hur panikslagen han varit, hur ont det gjort i honom att se tvillingen hjälplös och inse att han inte varit där då det behövdes som mest.

John skakade på huvudet, tryckte handflatorna mot glasrutan. ”I’m so sorry, it’s all my fault! I shouldn’t have told the police, I just… I just thought that, we’re always together, and they wouldn’t be able to hurt you if I were there.”

Edward ruskade på huvudet. ”No, it’s not your fault. It’s no one’s fault, these guys are really, like, sick.” Han tog ett par steg närmare, enda tills han stod lika nära glasmuren som brodern gjorde.

I don’t want to wake up. I don’t care if this is just a dream, it’s good enough just to see you, even though it’s just imagination.”

How could you wake up, it’s my dream. I don’t want to wake up either, anyways.”

 

De diskuterade länge vems dröm det var, och trots att det hängde ett tungt – men osynligt – åskmoln ovanför dem kändes det i alla fall bättre än när de var vakna och ensamma. Edward satt med ena sidan av huvudet lutad mot glaset. John satt åt motsatta hållet, så att de kunde se varandra så bra som möjligt. Båda hävdade att det var deras dröm, och att den andre bara var en produktion av deras egen hjärna.

Tillslut kläckte Edward idén att de kanske båda drömde, och att de träffades någonstans bortom det uppenbara. Självklart var han ungefär lika seriös som vanligt, men John nappade på det, och efter att ha diskuterat det fram och tillbaka kom de fram till att; ja, så var det nog. Båda var visserligen tveksamma, men de valde att ignorera det och bara njuta av att få vara tillsammans.

 

But, if we’re really talking to each other right now, and in this dream… Can’t you just figure out where you are so that I can like, come and like, bring you back home?” John tittade bedjande på honom. Edward rynkade pannan och tänkte efter. Egentligen borde det ju funka, men han var rädd att han bara skulle ge sig själv onödigt hopp. Dessutom, vad var chansen att någon skulle berätta vars de var? Det förstod till och med Edward att det var korkat.

”I don’t know, but basically, I guess I could like, try or something…”

You have to Edward! I’m actually serious okay, I can’t live without you.” Desperationen i tvillingens röst var nästan nog för att få honom att börja gråta.

”Okay” Han snyftade svagt, men nickade sedan bestämt. ”I will try, like, as much hard as I can.” Så pressade han en hand mot glasrutan. John gjorde likadant på andra sidan.

I can’t live without you either.”


Kommentarer
Peja sa:

aaaaaahhh, det var jättebra! Vill veta mer :D

2011-07-31 @ 22:36:35
URL: http://youknowpeja.blogg.se/
Moa Grimes ♥ sa:

Men herregud! Jag gråter och gråter för varje inlägg! Det här är SÅ bra! Mer, mer, mer! Nu kommer jag inte kunna sova, jag vill veta hur det går! :'C Du har talang, fortsätt med det du gör!

P.S Ungefär hur många delar ska det vara?

2011-07-31 @ 22:45:34
URL: http://momoos.blogg.se/
Alice sa:

Jag älskar dom här "dröm kapilerna" dom är så sorgliga och samtidigt så fina! Hoppas Edward kan berätta var han är, men jag har en känsla av att han inte hinner innan nån av dom vaknar...:o

2011-08-01 @ 06:18:40
Moa sa:

Detta är grymt grymt bra, jag vill bara att dom ska va tillsammans igen, kom igen Edward, tänk tänk tänk <3

2011-08-01 @ 11:54:08
URL: http://swejedward.blogg.se/
Kicki sa:

men kan du inte skrova typ 30 inlägg per dag, snääääääääälla?

haha, men jag ÄLSKAR den här serién.. du är awesome! =:D

2011-08-01 @ 23:41:50
URL: http://kickisplace.devote.se
Ebba sa:

OMJ! Du måste skriva mer!

Jag är ny läsare och jag läste allt nu då på samma gång.. Omj.. Alltså jag dör om du inte skriver mer! Seriöst du ÄGER!

2011-08-02 @ 13:24:40
Mikaela sa:

Hoppas Edward kommer på vart han är, så himla spännande ! Kan inte föklara hur bra detta är!



Kram ! ^^

2011-08-02 @ 14:29:35
URL: http://jeedward.blogg.se/

Hejsan! Du har hittat till en fanfiction-blogg om våra älskade tvillingar JOHN & EDWARD Grimes, aka JEDWARD. Här finns noveller skrivna ur alla möjliga vinklar, följetonger och korta, glada och sorgsna. Om ni vill kopiera något; gör det! Men länka tillbaka, och låt mig veta ;-)

Ni får hemskt gärna lämna en kommentar innan ni går <3

JEDHUGS & JEDKISSES



Ditt namn?
Spara uppgifter?

E-postadress (kommer inte att synas i kommentarsfältet)

Fyll gärna i din bloggadress (så att jag kan svara på din kommentar):

Vad har du på hjärtat? :)

Trackback
RSS 2.0